Statsrådets redogörelse om den riksomfattande trafiksystemplanen för 2021–2032

01.07.2021 kl. 11:00
Gruppanförande hållet av ledamot Mikko Ollikainen.

Ärade talman,

Det är ett stort nöje att vara här i dag för att godkänna Finlands första riksomfattande trafiksystemplan. Det är en historisk plan som kommer att bli en viktig del av vårt utvecklingsarbete. När vi utvecklar infrastrukturen behövs det långsiktighet. Det är precis vad den här planen handlar om.

Var och en av oss i våra olika roller är beroende av ett fungerande trafiknät. Det påverkar oss mycket mera än vad vi ofta kan föreställa oss. Ett fungerande trafiknät skapar framtidstro. Därför har det också varit särskilt viktigt och glädjande för oss inom SFP att man i planen utgår ifrån att transportsystemet ska garantera tillgängligheten i hela Finland och att man också ska satsa på det sekundära vägnätet. Man bör också sörja för insjö- och skärgårdstrafiken.

Ärade talman,

Redogörelsen bygger på två utgångspunkter. Man ska förbinda sig till planen på lång sikt och således ska också finansieringen vara långsiktig. Även kommunikationsutskottet betonar detta i sitt uttalande. Vi vet alla att det eftersatta underhållet har blivit stort under årens lopp. Just därför är denna plan så viktig och värdefull, att vi har en gemensam vision om hur vi ska utveckla vårt transportsystem. I den parlamentariska styrgruppen ansågs det att det långsiktiga målet bör vara att finansieringsnivån i genomsnitt ska motsvara en procent av bruttonationalprodukten. Såsom alla finansieringslösningar innebär också den här vissa utmaningar. Samtidigt måste vi dock komma ihåg att satsningar på vårt transportsystem också är satsningar på företagens konkurrenskraft och bekämpningen av klimatförändringen.

Exporten är A och O för Finland. Enligt det gamla talesättet ”är Finland en ö”, och även i dag är det ett mycket beskrivande uttryck. Finland är beroende av att våra hamnar fungerar väl. Därför har vi inom SFP framhävt betydelsen av hamnar och regionala flygplatser. Många hamnar i Finland är en del av det transeuropeiska transportnätet. Samtidigt är det också viktigt att utveckla andra hamnar, precis som det konstateras i planen. Staten förbinder sig också att bidra till utvecklingen av konceptet sjömotorvägar. Målet är att på ett övergripande sätt förbättra finska företags verksamhetsförutsättningar och kontakter till centrala marknadsområden.

För att våra hamnar ska kunna fungera är en fungerande logistik livsviktig både för regionen i fråga och för hela Finland. Det finns verkligen många sådana livsviktiga vägar och farleder i vårt land, men här vill jag lyfta fram pulsådern för exportkusten, dvs. västkusten, nämligen riksväg 8. Riksväg 8 är mycket viktig för vår export. Satsningar har gjorts under denna period, men det finns många behov, och detta bör synas i vägens investeringsprogram. Riksvägarna på exportkusten har också förutsättningar att gå i spetsen för nya sätt att transportera varor. Genom regionalt samarbete kan man göra riksåttan till Finlands "smarta väg".

Ärade talman,

Framtiden kommer att förändra vårt transportsystem. För närvarande rör sig tomma långtradare och fartygscontainrar på farlederna, men med hjälp av data kan vi hitta allt effektivare sätt att utnyttja redan existerande saker. Det är redan vardag att automatiken i personbilar räddar människoliv, men i framtiden kan säkerheten främjas allt mångsidigare. Bland annat därför är det viktigt att alla gamla vägplaner digitaliseras. Det ökar transparensen och sparar statliga medel på sikt. Det är just transparensen och trovärdigheten som är mycket viktiga i medborgarnas ögon. Man bör satsa mer på detta, på alla nivåer.

Ärade talman,

Denna trafikplan är ett sätt att identifiera de verkliga behoven och inse var det behövs investeringar och var det behövs underhåll. Utgångspunkten bör vara att den totala nyttan av projektet bedöms, i fråga om både små och stora projekt. Om vi kommer ihåg att samtidigt hålla blicken vid horisonten och se i vilken riktning världen utvecklas i övrigt, kan vi fatta kloka beslut strategiskt och långsiktigt.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15