Vi ledamöter har ett särskilt ansvar – också för vad vi säger 

26.06.2020 kl. 11:50
Riksdagen röstade idag om riksåklagarens begäran om tillstånd att åtala riksdagsledamot Juha Mäenpää (Sannf.) för hets mot folkgrupp. I omröstningen uppnåddes inte 5/6 majoritet, vilket skulle ha fordrats för att häva en riksdagsledamots åtalsimmunitet.

Enligt Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz borde i detta fall samma regler och lagar tillämpas på riksdagsledamöter som på alla andra. 


– Svenska riksdagsgruppen stödde grundlagsutskottets slutsats om att riksdagen borde ge sitt samtycke till att åtala ledamot Mäenpää. Det är inte värdigt för en riksdagsledamot eller för någon annan att jämföra asylsökande med invasiva arter. Sådant språkbruk hör varken hemma i samhället eller i riksdagens plenisal.

Adlercreutz understryker att riksdagsledamöters agerande måste kunna granskas, om det misstänks att en ledamot i plenum kränker andras mänskliga rättigheter eller människovärde.

– Det är säkert för den breda allmänheten svårt att förstå, att vissa lagar – som vi själva stiftar – inte skulle kunna gälla oss. I synnerhet som vi ledamöter har ett särskilt ansvar som individer med en maktposition. 

Det är Svenska riksdagsgruppens entydiga ståndpunkt. 

– Det var anmärkningsvärt att grundlagsutskottets betänkande inte var enhälligt i denna fråga och att två av tre Samlingspartiets ledamöter i utskottet stödde Sannfinländarnas reservation. Detta trots att ingen sakkunnig förordade att immuniteten bibehålls.

Riksdagens beslut innebär nu att vi aldrig får veta huruvida ledamot Mäenpää gjorde sig skyldig till brott eller inte. 

I omröstningen i stora salen röstade fyra samlingspartister och sex ledamöter från Centern samt alla kristdemokrater tillsammans med den sannfinska gruppen emot tillståndet att väcka åtal. Också Harkimos och Turtiainens enmansgrupper anslöt sig till denna front.

Svenska riksdagsgruppen framhåller att hets mot folkgrupp enligt grundlagsutskottet kan bedömas vara ett allvarligt brott, som inte omfattas av grundlagens yttrandefrihet. En riksdagsledamot åtnjuter en särskilt stark yttrandefrihet, men det betyder inte att han eller hon går fri från grova övertramp och kränkningar av människovärdet.

– Det här handlar inte om yttrandefriheten i politiskt arbete, utan om hatprat. Om man i sin politik inte kan skilja på dessa saker, om man tycker att man inte kan göra politik utan att angripa en människogrupp är det skäl till självrannsakan – som individ och som parti, säger Adlercreutz.

 
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om Finlands deltagande i EU:s återhämtningspaket

Gruppanförandet hållet av ledamot Joakim Strand.
16.02.2021 kl. 14:58

Europeiska unionens egna medel

Remissdebatt 10.2.2021 om systemet för Europeiska unionens egna medel. Gruppanförandet hållet av ledamot Anders Norrback.
10.02.2021 kl. 14:43

Riksmötets öppningsdebatt

Svenska riksdagsgruppens anförande hölls av gruppordförande Anders Adlercreutz.
09.02.2021 kl. 15:00

Budgetens responsdebatt 15.12.2020

Gruppanförande, Anders Adlercreutz.
15.12.2020 kl. 12:08

Remissdebatt om social- och hälsovårdsreformen

Gruppanförande 14.12.2020 hållet av riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi.
14.12.2020 kl. 14:48

Statsrådets redogörelse om Finlands program för hållbar tillväxt

Gruppanförande 1.12.2020, Joakim Strand, Svenska riksdagsgruppen
01.12.2020 kl. 14:30

Statsrådets redogörelse om Finlands fortsatta deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak.

Gruppanförande 30.11.2020, Anders Norrback, Svenska riksdagsgruppen
30.11.2020 kl. 15:00