Att spola mjölken kompenserar inte större bil

16.11.2019 kl. 08:57
Under hösten har diskussionen kring kött och mjölks klimatpåverkan diskuterats flitigt. Debatten har stundtals tagit sådana proportioner att vissa pekat ut köttet som största klimatboven. Så är det inte.

Till min kostcirkel hör både kött och mjölk. Jag dricker mjölk varje dag till frukost och lunch eftersom det är gott och nyttigt. Mjölken kommer från finländska kor som betat gräs och vallväxter, inte soja. Det gör finländska kors klimatutsläpp många gånger mindre än många andra länders kor.

 

Därför väljer jag inte heller kött om det inte är inhemskt eller lokalproducerat. De brasilianska biffarna får bli kvar och huttra i frysdisken. Genom att välja lokalproducerat vet jag att klimatutsläppen är förhållandevis låga samtidigt som djuren varit väl skötta och det inte finns risk att de har fått i sig för mycket antibiotika, vilket kan gälla importkött från vissa länder. Så har jag också minskat mitt köttätande, något som är bra för min hälsa. Många finländare äter nämligen mer kött än vad som är idealt ur hälsoaspekt.

 

Klimatfrågan är komplex. Därför är det synd om kött och mjölk används som någon form av magisk universallösning, eller som ett frikort mot klimatångest. Att skippa köttet kompenserar inte för flygresan till Thailand. Att spola mjölken motiverar inte köp av en större bil.

 

Klimatfrågan är enormt viktig och väcker oro hos många. Just därför är det också viktigt att se på helheten och att man inte går bort sig i skogen i jakt på symbolfrågor.

 

Två av Finlands största utsläppskällor är uppvärmning och trafik. Vi kan inte leva i vårt kalla land, utan uppvärmning, men nog utan oljepanna. Eftersom Finland importerar all olja stöder ett byte från oljepanna till luftvärmepump eller fjärrvärme inte bara klimatet, utan också Finland handelsbalans. Dessutom betalar investeringen sig tillbaka, eftersom driften blir billigare.

 

Finland är också ett glest befolkat land. Därför är bilen idag i praktiken oersättlig på många orter, även om samåkning borde utnyttjas mera. Utsläppen från trafiken måste därför minska, vilket också är realistiskt. En ny bil, oavsett om det är en elbil eller en bil med förbränningsmotor, är nästan alltid mer effektiv än en gammal bil.

 

Problemet är att utsläppen per bil i Europa ändå ökat med 2 % det senaste året trots ny teknik. Förklaringen till det är att det köps allt större och tyngre bilar. Var tredje ny bil som säljs i Europa var ifjol en SUV. Ny teknik kompenserar inte för hundratals kilo extra tyngd. Då hjälper det inte heller att spola mjölken. Däremot hjälper det att fundera på om man behöver en så tung bil, om man byter bil.

 

Man kan också fundera på vad som händer med alla de varor och kläder man beställt från nätet, men som man skickat tillbaka då de haft fel färg eller storlek. De förstörs nämligen ofta. Här kan man faktiskt gråta över spilld mjölk då det är ett sånt slöseri.

 

Det finns sällan enkla lösningar på svåra problem. Att styra in en stor del av klimatdebatten på enbart mjölk och kött riskerar att förminska klimatfrågans komplexitet och göra klimatarbetet en björntjänst.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om budgetpropositionen för 2023

Gruppanförande 20.9.2022, ledamot Anders Adlercreutz.
20.09.2022 kl. 13:26

Jämställdhetspolitiska redogörelsen

Gruppanförande hållet 14.9 2022 av ledamot Eva Biaudet.
14.09.2022 kl. 14:55

Planen för de offentliga finanserna 2023-2026

Gruppanförandet hölls av ledamot Bergqvist
15.06.2022 kl. 15:00

Klimatpolitisk plan på medellång sikt

Gruppanförande av ledamot Mikko Ollikainen
06.06.2022 kl. 14:04

Statsrådets redogörelse om säkerhetsläget och Nato-ansökan

Responsdebatt, Gruppanförande 17.5.2022, Eva Biaudet.
17.05.2022 kl. 12:58

NATO-MEDLEMSKAP

Gruppandörandet hållet av gruppens ordförande ledamot Anders Adlercreutz.
16.05.2022 kl. 11:46

Statsrådets redogörelse om behoven att reformera integrationsfrämjandet

Responsdebatt, Gruppanförande 11.5.2022, Mats Löfström
11.05.2022 kl. 15:00