Ett omfattande program för att begränsa möjligheterna för illvilliga krafter att påverka valresultatet

04.01.2019 kl. 11:41
En kritisk media och en väljarkår som är på sin vakt mot alla typer av illvilliga påverkningsförsök är den bästa garantin för ett rättvist val och ett demokratiskt samhälle

Justitieministeriets val- och demokratiavdelning inleder valåret 2019 bland annat med ett omfattande program för att begränsa möjligheterna för illvilliga krafter att påverka valresultatet i både riksdagsval och EU-parlamentsval. Enligt valdirektör Arto Jääskeläinen kommer man bland annat att utbilda partierna och riksdagskandidaterna om valpåverkan. Med facit i hand från valresultaten i andra länder finns det all orsak att vara på sin vakt. Förutom kandidater och väljare finns det också anledning för de traditionella medierna att passa sig.

I huvudsak är det naturligtvis nätet och de sociala medierna som gett en helt ny plattform för både statliga aktörer, demokratimotståndare och mer eller mindre förvirrade privatpersoner att försöka påverka. Registret för påverkan är brett. Ett exempel är helt eller delvist påhittade och vilseledande nyheter som publiceras på webbplatser utan ansvarig utgivare och som sedan sprids som fakta. Ett annat är så kallade nättroll som helt anonymt eller under ett flertal olika pseudonymer dagligen kommenterar olika artiklar i etablerade medier och den vägen försöker skapa en bild av en allmän opinion. Ett tredje exempel och en mera svårhanterlig utmaning är den riktade reklamen via sociala medier. Alla annonsörer vill givetvis nå en möjligast mottaglig målgrupp men exempel från USA och Sverige visar att de snävt riktade budskapen i flera fall varit högst tvivelaktiga.

När det gäller anonyma inlägg har de svenskösterbottniska tidningarna valt en ansvarsfull linje genom att slopa de anonyma kommentatorsfälten. Alla tidningshus har inte samma policy. En av de värre avarterna hittas i vissa tidningars anonyma textmeddelandespalter som till råga på allt publiceras i den tryckta tidningen. Att Yle fortfarande upprätthåller anonyma kommentatorsfält finner jag högst tvivelaktigt, eftersom jag tycker det kan ifrågasättas om en skattefinansierad public service ska fungera som en tummelplats för anonyma kommentatorer vars bidrag till samhällsdebatten är mycket litet. En viss förbättring uppnåddes när Svenska Yle började kräva inloggning då man kommenterar på nätet.  

Själv är jag fortfarande övertygad om att de traditionella, seriösa nyhetsmedierna fortsättningsvis har en avgörande roll i vårt demokratiska samhällsbygge. Det gäller inte minst lokaltidningarna som har fingret på pulsen i sitt eget närsamhälle och känner mänskornas vardag. För de allra flesta är det betydligt viktigare med riksåttans status eller hur social- och hälsovården fungerar i hemkommunen än huruvida den som äter julskinka och har julgran är klimatbovar. En kritisk media och en väljarkår som är på sin vakt mot alla typer av illvilliga påverkningsförsök är den bästa garantin för ett rättvist val och ett demokratiskt samhälle.

 

Mats Nylund

Gruppanföranden

Interpellation om skuldsättningen inom den offentliga ekonomin

Gruppanförande 8.2.2023, Sandra Bergqvist, Svenska riksdagsgruppen
08.02.2023 kl. 14:58

Statsrådets framtidsredogörelse, Utblick över kommande generationers Finland

Gruppanförandet hållet av Framtidsutskottets ordförande, ledamot Joakim Strand.
24.01.2023 kl. 15:00

Interpellation om bekämpning av ungdoms- och gatugängskriminalitet genom migrations- och kriminalpolitiska åtgärder

Gruppanförande hållet av ledamot Sandra Bergqvist.
19.12.2022 kl. 11:00

Responsdebatt för budgeten 2023

Gruppanförhandet hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi
14.12.2022 kl. 11:00

Statsrådets redogörelse om rättsvården

Gruppanförande 1.12.2022, Eva Biaudet, Svenska riksdagsgruppen
01.12.2022 kl. 18:00

Statsrådets redogörelse till riksdagen om Senatkoncernen och statens verksamhetslokalförvaltning

Gruppanförandet hållet av ledamot Mikko Ollikainen.
16.11.2022 kl. 15:00