Alla yrkesgrupper behövs för en god kvalitet inom småbarnspedagogiken

29.04.2018 kl. 09:16
En god kvalitet inom småbarnspedagogiken har långtgående positiva effekter på barnens inlärning ända upp i tonåren och på andra viktiga färdigheter, såsom social kompetens

Småbarnspedagogiken jämnar ut de skillnader i inlärningsresultaten som barns socioekonomiska bakgrund ger upphov till. Vikten av en god kvalitet betonas idag.

Kvaliteten har förstärkts bland annat genom att den första nationella planen för småbarnpedagogik togs i bruk och lokala planer har utarbetats. Tyvärr har sittande regering försämrat kvaliteten genom att tillåta kommunerna att införa större grupper för barn över tre år och genom att begränsa den subjektiva rätten till dagvård. Kortsiktiga beslut som undergräver allt det arbete som görs för att åstadkomma en god kvalitet. Gruppstorleken är alldeles avgörande för kvaliteten.   

Kulturutskottet behandlar just nu regeringens förslag till lag om småbarnspedagogik. Lagförslaget innebär att år 2030 ska en tredjedel av personalen vara barnträdgårdslärare, en tredjedel ska vara socionomer och tredjedel ska vara barnskötare. Idag utgör barnträdgårdslärarna något under 20 procent av personalstyrkan.   

Förslaget är bra och motiverat eftersom en god kvalitet idag förutsätter mångsidigt kunnande. Varje yrkesgrupp har sitt specialkunnande som bör tas tillvara också framtiden. Den finländska Educare-modellen där pedagogik och vård möts fungerar bra.  

Regeringens lagförslag medför dock problem som utskottet noggrant måste analysera och försöka hitta en lösning på. Det förekommer olika uppskattningar om hur många barnskötare som i värsta fall kan bli arbetslösa efter år 2030. Barnskötarna utgör långt över en tredjedel av personalstyrkan just nu. Det är alldeles klart att barnskötarnas kompetens behövs lika mycket i framtiden och det skulle vara förödande om de valde att lämna branschen.

Ett annat problem är att regeringen har avtalat med universiteten om 1000 nya studieplatser, behovet är mycket större och risken är stor att vi år 2030 inte har tillräckligt många utbildade barnträdgårdslärare ifall antalet studieplatser inte ökar också under kommande riksdagsperioder. Det är också viktigt att personer med lång erfarenhet inom branschen, och som på grund av lagändringen vill studera vidare, flexibelt ska kunna göra så.

Alla de socionomer som nu arbetar inom småbarnspedagogiken eller som får sin examen senast år 2023 kommer att vara behöriga att arbeta som lärare i småbarnspedagogik även i framtiden. De som får sin examen efter år 2023 får alltså inte denna behörighet.

Regeringen har i sitt lagförslag inte klart definierat vilka uppgifter och ansvarsområden socionomerna ska ha i framtiden, detta borde ha gjorts före lagförslaget gavs till riksdagen. Kommunerna kan själva bestämma huruvida de anställer två barnträdgårdslärare och en barnskötare istället för en barnträdgårdslärare, en socionom och en barnskötare.

En stor brist i lagförslaget är att det inte innehåller rätten till stöd. Tillgången till stöd av kuratorer och psykologer på våra daghem skulle innebära att vi i ett allt tidigare skede på ett mångsidigare sätt skulle kunna stöda barnet och familjen. Nästa regering bör införa rätten till stöd.

Andelen behöriga bland personalen på finlandssvenskt håll är lägre än på finskt håll. Av de nya studieplatserna för barnträdgårdslärare måste de finlandssvenska barnträdgårdslärarutbildningarna absolut få sin andel. Dessutom måste vi också på finlandssvenskt håll kunna trygga flexibla och skräddarsydda utbildningsprogram för dem som vill vidareutbilda sig pga av lagändringen. 

För att förbättra kvaliteten borde regeringen genast ändra på lagarna som möjliggör större grupper för barn över tre år och dra tillbaka begränsningen av den subjektiva rätten till dagvård.  

 

Det är viktigt att betona att alla yrkesgruppers kunskap behövs. Det mångprofessionella arbetet tryggar bäst en god kvalitet inom småbarnspedagogiken.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Förändringarna i arbetslivet. Statsrådets framtidsredogörelse, del 1.

Gruppanförande, Thomas Blomqvist, Svenska riksdagsgruppen 20.6.2017
20.06.2017 kl. 15:00

Statsrådets meddelande till riksdagen om en förändring i regeringens parlamentariska bas

Gruppanförande, Svenska riksdagsgruppen, Anna-Maja Henriksson
19.06.2017 kl. 13:12

Remissdebatt om planen för de offentliga finanserna 2018 – 2021

Gruppanförande 3.5.2017, Svenska riksdagsgruppen, Mats Nylund
03.05.2017 kl. 14:16

Interpellation om regeringens social- och hälsovårdsreform

Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen 4.4. 2017
04.04.2017 kl. 15:00

Interpellation om nedskärningarna i yrkesutbildningen

Gruppanförande 15.3 2017, Mikaela Nylander, Svenska riksdagsgruppen
15.03.2017 kl. 15:00

Regeringens försvarspolitiska redogörelse

Svenska riksdagsgruppens ordförande Stefan Wallin 8.3.2017
08.03.2017 kl. 15:04