Utkastet till lag om småbarnspedagogik.

16.03.2018 kl. 10:59
Svenska riksdagsgruppens utlåtande 15.3.2018

·        Kvalitativ småbarnspedagogik är en investering som ger god avkastning. Forskning visar entydigt att en bra småbarnspedagogik har positiva effekter på skolgången långt upp i tonåren. Därför är det viktigt att stärka förutsättningarna för en god småbarnspedagogik.

·        Svenska riksdagsgruppen välkomnar lagutkastets betoning av mångprofessionellt samarbete. Småbarnspedagogiken ska erbjuda alla barn likvärdiga möjligheter. Den ska främja jämställdhet mellan könen samt ge färdigheter att förstå och respektera andra människor oavsett språklig, kulturell, religiös eller livsåskådningsmässig bakgrund.

·        Svenska riksdagsgruppen vill särskilt lyfta fram den enorma bristen på behörig svenskspråkig personal inom småbarnspedagogiken. Den saken måste tas på allvar om man vill lyckas med lagreformen. Behovet av behörig personal på svenskt håll bör tillgodoses.

·        Nu saknas i lagutkastets motiveringsdel en analys av situationen på svenskt håll. Siffrorna visar entydigt att rekryteringen av behörig personal är ännu svårare inom den svenskspråkiga verksamheten. Exempelvis av Esbo stads 106 svenskspråkiga barnträdgårdslärarvakanser är 38,7 obesatta eller sköts av obehöriga. När det gäller svenskspråkiga barnskötare i Esbo är motsvarande procent också olovligt hög, 30,4. På finska sidan i Esbo är motsvarande siffror 14,3 respektive 10 procent. I Helsingfors och i flera andra kommuner är situationen i det närmaste lika dålig.

·        Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att personalproblematiken på svenskt håll analyseras separat. Vi förutsätter att detta sker grundligt och att lagutkastets motiveringsdel kompletteras.

 

·        Svenska riksdagsgruppen betonar att möjligheterna att utbilda sig för att skaffa sig behörighet inom småbarnspedagogik måste förbättras. I lagutkastet räknar man med att utöka nybörjarplatserna vid universiteten med cirka tusen platser per år. Här måste även de svenska behoven beaktas. Inget tyder på att man i lagberedningen särskilt satt sig in i frågan hur utbildningsutbudet ska stärkas på svenskt håll. Också möjligheterna till kompletteringsstudier för svenskspråkiga bör utvecklas enligt samma flexibla principer som man planerar att tillämpa på finskt håll.

·        Svenska riksdagsgruppen anser att övergångstiden bör vara tillräckligt lång och att de nya bestämmelserna om personalbehörighet börjar tillämpas fullt ut först den 1 januari 2030. Det är ändå viktigt att man till kommunerna kommunicerar ut förändringarna redan nu så att kommunerna kan förbereda sig.

·        Lönekostnaderna i kommunerna efter att de nya personalbestämmelserna har trätt i kraft beräknas bli cirka 39 miljoner högre än nivån år 2017. Kommunerna bör kompenseras fullt ut för de höjda lönekostnaderna.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Finansutskottets betänkande om EU:s egna medel

Gruppanförande hållet av ledanot Eva Biaudet.
11.05.2021 kl. 15:00

Statsrådet redogörelse om utbildningspolitiken

Gruppanförandet hållet av ledamot Mikko Ollikainen
05.05.2021 kl. 14:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om EU-politiken

Gruppanförande hållet av ledamot Eva Biaudet.
24.02.2021 kl. 15:00

Interpellation om Finlands deltagande i EU:s återhämtningspaket

Gruppanförandet hållet av ledamot Joakim Strand.
16.02.2021 kl. 14:58

Europeiska unionens egna medel

Remissdebatt 10.2.2021 om systemet för Europeiska unionens egna medel. Gruppanförandet hållet av ledamot Anders Norrback.
10.02.2021 kl. 14:43

Riksmötets öppningsdebatt

Svenska riksdagsgruppens anförande hölls av gruppordförande Anders Adlercreutz.
09.02.2021 kl. 15:00

Budgetens responsdebatt 15.12.2020

Gruppanförande, Anders Adlercreutz.
15.12.2020 kl. 12:08