Skapar dagens skola jämlika förutsättningar?

03.03.2017 kl. 09:15
Styrkan och mervärdet i den finländska skolan har varit att den skapar jämlika förutsättningar för alla barn att klara sig oberoende av bakgrund. Klarar vi av att försvara det här mervärdet med den samhällsutveckling vi har?

Pisa-undersökningen som gjordes år 2015 blottar oroväckande trender som växer sig allt starkare. Skillnaderna mellan skolorna är fortfarande små i Finland. En liten skillnad finns mellan de skolor som klarar sig bäst och de som klarar sig sämst. Däremot ser vi nu en större skillnad mellan regionerna, sämst klarar sig västra och östra Finland.

 

I Finland får hemmets socioekonomiska ställning en allt större betydelse för skolframgången. Det här gäller för såväl naturvetenskaper och matematik som för läskunnighet. Det genomsnittliga resultatet i läskunnighet har sjunkit mest i skolor där det finns många elever som kommer från hem med lägre socioekonomisk ställning.

 

År 2012 visade Pisa-undersökningen att eleverna i de svagaste finländska skolorna i läsning låg efter med i genomsnitt 2,5 skolår från de bästa skolorna i landet. Barn från de högre socioekonomiska grupperna låg 1,5 skolår före de barn som kom från de lägsta socioekonomiska grupperna.

 

Forskning i Finland visar att barn i familjer som lever i fattigdom ofta också drabbas av svagt socialt och kulturellt kapital.

 

I de större städerna väljer dessutom barn från de högre samhällsklasserna och från medelklassen intensifierad undervisning där skolornas alltså specialiserar sig på vissa ämnen (LOHKO-tutkimus 2015). Barn från arbetarfamiljer väljer sällan intensifierad undervisning.  Framför allt föräldrarnas utbildning påverkar valet. I tillexempel Åbo går enbart lite över hälften av alla barn i åk 7-9 i en närskola som inte erbjuder intensifierad undervisning. Att välja bort sin närskola ser ut att bli vanligare i större städer.

 

Vår grundläggande utbildning är en spegelbild av det omkringliggande samhället. Där exempelvis stadsplaneringen, hälsovården eller sysselsättnings-, social- och familjepolitiken misslyckas drabbas ofta barnen och deras skolframgång. Skolan kan inte ensam trygga jämlika förutsättningar för alla barn, för att lyckas behövs många aktörer och sektorer. Familjen är en helhet och barnens vardag och val präglas av familjen.

 

Fortsätter utvecklingen som hittills växer skillnaderna mellan barnen och deras skolframgång i de olika socioekonomiska grupperna. Utbildning, arbetslöshet och social tillhörighet går i arv.

 

Vilken är utbildningspolitikens roll på nationell och på lokal nivå och var behövs andra sektorers insatser? Principen om närskola, gruppstorlekar, timresurser och satsning på olika former av stöd är bara några exempel på viktiga frågor. Ett fungerande skolsamfund behöver också en god elevvård och samarbete mellan hem och skola.

 

Det har inte förts någon nämnvärd diskussion om vad som krävs för att skolan idag ska kunna skapa jämlika förutsättningar för alla barn.

 

Vad betyder jämlikhet i dagens skola? Hur stöds olika typer av begåvningar?

Om vi vill att alla barn ska ges de bästa förutsättningarna att klara sig borde vi noggrant titta på hur jämlikheten förverkligas. Vi ska stöda, sporra och uppmuntra där det behövs. Men också erbjuda större utmaningar och möjligheter till mera krävande skolgång där det behövs.

 

 

Vill vi ha skolor som bygger på familjens socioekonomiska ställning eller på den enskilda familjens ambitionsnivå och insikt om vikten av god utbildning? Svaret borde vara ett rungande nej och därför borde vi titta på vad det idag betyder att skapa jämlika förutsättningar för alla.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om Finlands fortsatta deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak

Gruppanförande 23.11.2021 hållet av ledamot Mikko Ollikainen
23.11.2021 kl. 14:49

Responsdebatt om Agenda 2030 – mot ett klimatneutralt välfärdssamhälle

Gruppanförande 17.11.2021, hållet av ledamot Eva Biaudet.
17.11.2021 kl. 14:53

Responsdebatt om statsrådets redogörelse om EU-politiken

Gruppanförande 27.10.2021, ledamot Eva Biaudet framförde talet.
27.10.2021 kl. 14:50

Interpellation om invandringspolitiken och ekonomin 

Gruppanförande 20.10.2021, Anders Norrback
20.10.2021 kl. 15:04

Remissdebatt om budgetpropositionen för 2022

Gruppanförande 28.9.2021. Talet hållet av ledamot Anders Adlercreutz.
28.09.2021 kl. 13:00

Redogörelsen om den inre säkerheten

Gruppanförande 21.9.2021, ledamot Mats Löfström.
21.09.2021 kl. 14:59

Remissdebatt om statsrådets försvarsredogörelse

Gruppanförande hållet 16.9.2021 av riksdagsledamot Anders Adlercreutz.
16.09.2021 kl. 15:49