Tiden för behovsprövning är förbi

Publicerad 11.06.2017 kl. 08:12



Regeringens målsättning att höja sysselsättningsgraden till 72 procent håller på att rinna ut i sanden. Att sysselsättningen ökade med 21 000 personer under förra året är en kosmetisk tillväxt som varken berättar om en snabb upphämtning eller en dynamisk ekonomi.

Det är ett uttryck för en situation där arbetsmarknaden ses vara ett nollsummespel: en persons lycka är en annan persons olycka – då en person blir anställd innebär det att en annan person får sparken. Nya företag föds fortsättningsvis i för långsam takt och stora internationella företag grundar hellre sina huvudkontor i grannländerna.

 

Låt oss – en än gång – vända vår blick västerut. För drygt tio år sedan konstaterade man i Sverige att sysselsättningen ökar då utbudet på arbetskraft ökar. Så har det också hänt. Samtidigt slopade man även behovsprövningen för arbetsrelaterad invandring. Som en följd av detta är sysselsättningsgraden i Sverige kring 75 procent och Stockholm vinner Helsingfors 125–19 då man jämför antalet huvudkontor som internationella företag har grundat i bägge huvudstäder.

 

Varför är det så? För internationella aktörer – och naturligtvis även nationella – erbjuder Finland fortfarande för stela verksamhetsbetingelser. I en allt mer internationaliserad värld, där produkter och information utan hinder förflyttar sig över gränserna är det inte motiverat att binda arbetstillfällen till människors nationalitet. Varför skulle vi inte motverka kunskapsflykten genom att öppna dörrarna på riktigt, utan villkor och lönegränser, för utländska proffs? Proffs som betalar skatt, hämtar med sig kontakter till exportmarknaden och som på så sätt främjar företagens konkurrenskraft. Forskning av Andreas Hatzigeorgiou och Magnus Lodefalk (Örebros universitet 2013) visar att det finns en direkt koppling mellan att anställa en arbetstagare med utländskt ursprung och ökad export.

 

Snabbt växande sektorer är beroende av snabb beslutsfattningsförmåga. Om ett land erbjuder en miljö där man flexibelt kan anställa en så bra arbetstagare som möjligt – är hen sedan född i landet eller utanför det - och ett annat land inte gör detta, är det klart vilket alternativ ett företag väljer.

 

Trots det är behovsprövningen av arbetskraft som kommer utanför EU/EES-området fortfarande verklighet i Finland. Detta baserar sig inte på en analys av vad som skulle göra Finland så konkurrenskraftigt som möjligt, utan på snävt intressegruppstänkande och deloptimering på bekostnad av helheten.

 

Detta är synd, eftersom ingenting tyder på att den nuvarande linjen är till fördel för de finländska arbetstagarna. Med den nuvarande linjen skyddar vi inte den finländska lönenivån, vi lockar inte hit nya företag och vi förbättrar inte de inhemska företagens tillväxtförutsättningar eller internationaliseringssträvanden. Vi förbättrar inte heller försörjningskvoten eller agerar på ett sätt som skulle främja vår export. Om regeringen menar allvar med sina sysselsättningsmålsättningar, vilket jag inte har några som helst orsaker att misstänka, bör behovsprövningen avskaffas så fort som möjligt.

Anders Adlercreutz
59091_t.jpg

Verkstäder för unga hotade

Regeringens förslag till vård- och landskapsreform är milt sagt förskräckande. Förslagen innehåller många verkligt stora principiella problem och grundlagsutskottet kommer ännu att säga sitt vägande ord om reformen.
Mikaela Nylander
Publicerad igår kl. 10:48
59074_t.jpg

Är regeringen äntligen fri från sannfinländska bojor?

Sannfinländarna har hittills kunnat torpedera många reforminitiativ, men Blå framtid har varken ett partiprogram eller en partiorganisation som skulle styra de kommande linjedragningarna. Skulle det nu finnas möjlighet att reformera familjeledighetssystemet eller slopa behovsprövningen för utländsk arbetskraft, frågar Adlercreutz.
Anders Adlercreutz
Publicerad 21.06.2017 kl. 13:21

Då saker och ting kommer i ett nytt ljus

Kom inte och säg att finländsk politik är tråkig. I branschens obarmhärtiga direktsändning har vi under den senaste veckan fått beskåda ett stycke spektakulär politisk historia.
Stefan Wallin
Publicerad 21.06.2017 kl. 10:31
59062_t.jpg

För många frågetecken i yrkesutbildningsreformen

Reformen är i princip välkommen och bra, men de massiva nedskärningar som förverkligas under de närmaste åren gör att risken för att kvaliteten sjunker är uppenbar, säger riksdagsledamot Mikaela Nylander.
Mikaela Nylander
Publicerad 21.06.2017 kl. 09:00
SFP, Nylands valkrets
SFP, Helsingfors valkrets
SFP, Nylands valkrets
SFP, Vasa valkrets
Ålands riksdagsledamot, Landskapet Ålands valkrets
SFP, Nylands valkrets
SFP, Vasa valkrets
SFP, Vasa valkrets
SFP, Egentliga Finlands valkrets