Energipolitiskt viktiga morötter

"Energipaketet är viktigt i synnerhet för Österbotten, där de största vindkraftsetableringarna i hela landet planeras"...

 

De senaste veckorna kommer att gå till historien som de kanske viktigaste i Finlands energipolitiska historia. Regeringen har enats om två stora energipolitiska frågor, paketet för förnyelsebar energi och tillstånd för byggande av två nya kärnkraftsreaktorer och slutförvaring. Principbesluten om kärnkraft har redan avgetts till riksdagen för behandling och beslut och i höst kommer lagförslagen om förnyelsebar energi. Det energipolitiska paketet bottnar i den EU-målsättning som förbinder Finland att öka andelen förnyelsebar energi till 38 procent av vår totala energianvändning. För att uppnå målet måste produktionen av förnyelsebar energi öka med över 35 terawattimmar (TWh) till totalt 124 TWh.

Bioenergi, vindkraft, jordvärme, värmepumpar, biogas och solenergi är viktiga framtida energikällor. Skogen väntas stå för hälften av ökningen av förnyelsebar och kommer att ersätta importerat stenkol. Förhöjda stöd för gallring av ungskog och en ny form av energistöd för flisning av trä är två mycket viktiga morötter som regeringen föreslår. Nu måste regeringen också se till att KEMERA-stödets anslag tryggas i kommande budgetar.

För vindkraftverken införs ett system med inmatningstariff, ett så kallat garantiprissystem som kommer att ta mera än hälften av stödpengarna, eller ca 200 miljoner av totalt ca 340 miljoner euro år 2020. När samhället stimulerar vindkraftsetableringar ser jag det som rättvist att också lokalsamhället får del av satsningen. Därför har jag lämnat in en lagmotion för att samma fastighetsskatteprocentsats som tillämpas för övriga kraftverk (upp till 2,85 procent) också ska kunna tillämpas på vindkraftverk med en nominell effekt på över 2 megavoltampere. Fastighetsskatten tillfaller kommunerna, som kunde använda dessa skattemedel för att förstärka den lokala basservicen. En annan oerhört viktig fråga i samband med vindkraftsetablering är rättvisa ersättningar till mark- och vattenägare. Den frågan är ännu under behandling

Energipaketet är viktigt i synnerhet för Österbotten, där de största vindkraftsetableringarna i hela landet planeras, beroende naturligtvis av hur det går i planerings- och beslutsprocessen i respektive kommun. Kraftverken i Vasa och Kristinestad gynnas av satsningarna på flis och stödet för biogasproduktion leder förhoppningsvis till att planerade projekt förverkligas. Vad gäller skogsenergin har vi i Österbotten utnyttjat möjligheten till slutavverkning nästan fullt ut enligt det nationella skogsprogrammet, vår potential finns således i vården av ungskog, ca 17 000 hektar. För entreprenörer innebär detta nyanskaffningar, som lämpar sig för bl.a. året om avverkning på torvmarker. Viktigt är att systemet ger möjligheter för mindre decentraliserad energiproduktion att komma med i systemet.

Riksdagen behandlar som bäst TVO och Fennovoimas ansökningar om kärnkraftverk samt Posivas ansökan om tillstånd för slutförvaring. De viktigaste argumenten för ny kärnkraft är att den finländska industrins konkurrenskraft säkras och att vi blir självförsörjande av energi. Ser vi exempelvis till skogsindustrin står den idag för 70 procent av vår produktion av förnyelsebar energi. Också kravet på att minska utsläppen av koldioxid i atmosfären talar för kärnkraftsproduktion. De viktigaste argumenten mot är förstås säkerhetsfrågorna och de olika uppfattningar om hur säkra metoderna för slutförvaring är.

Finland har också förbundit sig till en 20 procentig effektivering av energianvändningen till år 2020. Några av de viktiga metoderna för att uppnå effektiveringen är bland annat värmepumpar och elbilar. En elbil förbrukar mindre än en fjärdedel av den energi som en bil med förbränningsmotor gör men utbredd användning av elbilar höjer ju förstås elkonsumtionen. Idag är 28 procent av den energi vi förbrukar av el. Prognoser visar att år 2050 kommer nästa hälften, 46 procent, av vår energiförbrukning att bestå av elkonsumtion. Det visar att en höjning av elkonsumtionen inte alls behöver stå i strid med energieffektivitet.

Mats Nylund, riksdagsledamot, Pedersöre
 

Publiceras i Syd-Österbotten 22.5.2010

Mats Nylund
Publicerad 21.05.2010
 

Pressmeddelanden

Grundlagsskyddet av de språkliga rättigheterna har visat sin styrka. Det säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Ulla-Maj Wideroos i ett uttalande i anledning av näringsminister Mauri Pekkarinens (c) besked om att även han har kommit till att Karleby och Mellersta Österbotten i den statliga regionförvaltningen bör orientera sig söderut.
Publicerad 07.09.2010
Publicerad 06.09.2010
Publicerad 02.09.2010
Riksdagsledamot Christina Gestrin har återvalts till ordförande för Parlamentariska Östersjökonferensen BSPC.
Publicerad 31.08.2010
Östersjöparlamentarikerna (Baltic Sea Parliamentary Conference BSPC) sammanträder i Mariehamn den 29-31 augusti. I mötet deltar parlamentariker från länderna kring Östersjön. Östersjöparlamentarikerna leds av riksdagsledamot Christina Gestrin.
Publicerad 26.08.2010
Regeringens budgetförslag kan karaktäriseras som framtidsinriktat ansvarstagande. Det betyder att statens upplåning minskas med 5 miljarder jämfört med innevarande år. Den återhållsamma riktningen är viktig med tanke på framtiden för att skapa en hållbar offentlig ekonomi, säger Svenska folkpartiets ordförande Stefan Wallin.
Publicerad 19.08.2010
Resolution från Svenska riksdagsgruppens sommarmöte 9/8 2010
Publicerad 09.08.2010
Positivt men till intet förpliktande svar från utrikesminister Stubb på Nauclérs Tibet-spörsmål
Publicerad 07.07.2010
Riksdagens stora utskott höll årets första sommarmöte i fredags. Samtidigt höll utskottet för första gången en presskonferens och berättade om både den gångna och kommande tidens arbete.
Publicerad 06.07.2010
Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér var inte helt nöjd med finansminsiter Katainens svar på hennes skriftliga spörsmål om sjöfartens kokurrenskraft och har därför lämnat in ett nytt spörsmål. I sitt tdigare spörsmål frågade hon efter den utredning om anskaffningsreserveringar som utlovats i regeringsprogrammet. Av svaret framgick att finansminsiseriet nu gjort en sådan utredning. Med anledning av svaret frågar nu ledamot Nauclér vad regeringen ämnar göra för att även rederier utanför tonnageskattesystemet skall kunna göra återanskaffnignsreserveringar.
Publicerad 30.06.2010
"I Finland har vi 23 rederier som idkar utrikeshandel och de allra flesta av dem har sin hemort på axeln Mariehamn, Åbo, Helsingfors, Borgå. Dessutom finns det ett rederi i Vasa och ett i Jakobstad. Mot den bakgrunden är det fullständigt absurt att Trafiksäkerhetsverket planerar att flytta fartygs- och sjömansregistren till Rovaniemi, säger riksdagsledamot Mats Nylund (SFP)."
Publicerad 23.06.2010
"Jag är glad över att miljöutskottet, som jag själv är medlem i, idag beslöt föreslå för ekonomiutskottet en förkastning av båda kärnkraftsansökningarna" säger riksdagsledamot Christina Gestrin (SFP) i ett pressmeddelande.
Publicerad 15.06.2010
Nödvändigheten att koppla samman EU:s Östersjöstrategi och den nordliga dimensionen samt implementeringen av HELCOM:s aktionsplan Baltic Sea Action Plan var huvudpunkter på dagordningen när ordföranden för Baltic Sea Parliamentary Conference (BSPC) vände sig till det åttonde Baltic Sea States Summit i Vilnius den 2 juni.
Publicerad 04.06.2010
De nationella parlamenten stöder ett raskt upprättande av en utrikesenhet för EU
Publicerad 04.06.2010
Christina Gestrin, ordförande i den Parlamentariska Östersjökonferensen, deltog den 2 juni i Östersjöstaternas toppmöte i Vilnius (8th Baltic Sea States Summit). Toppmötet, som äger rum vartannat år, är ett forum för politiska överläggningar mellan statsministrarna från länderna i Östersjöregionen.
Publicerad 03.06.2010