Vårt kommunikationsministerium förbereder som bäst en ny postlag. Finland har fått en anmärkning från EU-kommissionen som påtalar att postkonkurrensen inte fungerar i vårt land, och inte följer EU:s postdirektiv. Med andra ord så ska vi liberalisera postmarknaden och alla sådana liberaliseringsförslag brukar var utmanande för landsbygden.

Nu är det inte bara EU-direktiv som kräver att postlagen uppdateras. Möjligheten att söka information och kommunicera via Internet har sänkt postens volymer avsevärt. I synnerhet har breven minskat i antal de senaste åren. Idag står företagen för 80 procent av brevförsändelserna och en allt större del av dessa kommer att gå över till elektroniska utskick och e-fakturor. Både postdirektivet och den nya postlagen ska garantera basservicen, som betyder postutdelning för alla fem dagar i veckan, möjlighet att skicka brev och paket inom ett rimligt avstånd från boningsorten och samma pris för alla. Postservicen ska alltså även framöver nå ut till alla, var än man bor. Idag finns 139 hushåll i Finland som är placerade på så svåråtkomliga ställen att de inte får service fem dagar i veckan och det antalet borde inte få öka.

För de allra flesta är det betydligt intressantare när på dagen man får sin tidning än när breven, som ju vanligen är räkningar, kommer. Tidningar berörs inte av postlagen och vårt grundlagsutskott har i flera utlåtanden konstaterat att dagstidningarna är så viktiga för yttrandefriheten att de inte får var beroende av myndighetsbeslut i distributionen. Nuvarande postlag kräver att 85 procent av förstaklassbreven ska vara framme dagen efter att de sänts och 98 procent inom två dagar. En av tankarna som nu diskuteras är att man i den nya lagen skulle tillåta att posten kommer fram först efter två dagar. Fördelen med det förslaget är att man kunde göra sorteringen dagtid och ha tidig utdelning därpå följande dag. Tidig postutdelning skulle ge tidig tidningsutdelning på de ställen där tidningarna inte själva distribuerar. Tidigare tidningsutdelning är en sak som väldigt många har efterlyst länge.

I nuvarande lag står det att varje kommun skall ha en fast betjäningspunkt för posten. Kommunsammanslagningarna har gjort att den formuleringen inte längre anses tidsenlig och det nya lagförslaget talar om att en fast betjäningspunkt skall finnas på skäligt avstånd från kunden. Vilket det skäliga avståndet är har ännu inte definierats. Det beslutet kommer att tas efter riksdagsvalet och kan eventuellt påverkas av vem som blir nästa kommunikationsminister. Det viktiga är att alla skall kunna sköta sina postärenden också i framtiden utan större hinder. Frågan kommer definitivt att debatteras livligt framöver.

Postlagen berör också äldre personers rättigheter. Kommunikationsverket kommer att bestämma exempelvis var postlådorna skall placeras och när posten skall bäras till dörren. Nu finns det en rekommendation som säger att personer över 75 år har rätt att få posten till dörren, men i kommunikationsministeriets arbetsgruppsbetänkande talas det om en bestämmelse om 80-års åldersgräns. Också den frågan kräver diskussion.

All kommunikationsservice, såväl post som trafik- och Internetförbindelser, är samhälleliga jämlikhetsfrågor. De är också betydelsefulla för att vårt land skall hållas bebott i alla delar och därmed konkurrenskraftigt. Boende på landsbygden måste kunna vara ett reellt alternativ, därför måste basservicen garanteras, också för postutdelningen.

Mats Nylund, riksdagsledamot (SFP), Pedersöre.